Hon kom till ridskolan 2009, och jag såg en söt stor, kraftig fux som säkert var jätterolig att rida.
Så någon/några veckor efter att hon kommit fick jag rida henne. Såg fram emot det!
Fast sådär jätteroligt var det inte, hon var ganska rolig att rida, vi red ute i paddocken den gången. Och jo visst var hon rolig fast lite väl stark tyckte jag, men jag var ändå väldigt stolt efter att jag ridit henne eftersom hon var ny och inte så många hunnit rida henne än, när ridlektionen var slut tränsade och sadlade jag av, började rykta och kratsa hovarna. Då bet hon mig, hårt. Det gjorde ont + att jag nog inte var särskilt beredd/van vid hästar som bits ibland. Eller hur man ska förklara det.
Då tyckte jag helt plötsligt inte alls om henne. Ville inte rida henne mer. Men jag hade henne några gånger till coh det gick helt okej, sålänge någon höll i henne när jag kratsade hennes hovar.
När hon hade stått på ridskolan ett tag och jag ridit henne flera gånger började jag tycka om henne igen, var med i en blåbärshoppning på henne,det gick bra fastän att jag red lite fle väg hehe...
Men när jag och en till tjej som också hade haft henne på blåbärshoppningen ryktade och kratsade hovarna på henne höll jag i hennes huvud medans den andra tjejen lyfte hoven, då drog hon undan den och träffade mig i ryggen. Som tur var hade jag väst på mig så det gjorde inte ont, men jag blev sur på henne och tyckte åter igen inte om henne. Fast såhär i efterhand menade hon ju inte att träffa mig, jag stod ju precis framför benet på henne men ändå...
Men efter tag började jag åter igen gilla henne, fastän det fanns hästar som jag gillade mer...
Men idag är hon en av mina favoriter, även om hon fortfarande är stark och bits ibland så har jag lärt mig hantera det och om vi någon gång för önska häst står hon ofta ganska högt upp på listan!
Kram Tova
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar